Äldre byggnaders ventilation

Idag är ventilationen bland det viktigaste som finns i en bostad, oavsett om det rör sig om en lägenhet eller en stor villa. Den moderna ventilationen skiljer sig ganska mycket från forna tiders ventilation, som vi ska titta närmare på i denna artikel.

Från gammalt till nytt

Ett hus med rubbad ventilation lan leda till dålig lukt, allergier, fuktskador, kvalsteransamlingar och annat negativt som sätter sig i väggarna. Syrehalten blir lägre och husets ägare börjar efterhand att må fysiskt dåligt och känna trötthet. Detta kan du jämföra när du t.ex bokar en flyttstädning Lund eller någon annanstans i landet och lämnar din bostad för en ny. Kanske känner du genast hur pigg du blir, helt plötsligt.

Många gånger hade äldre hus faktiskt ett bättre ventilationssystem än de system som kom senare, d v s under 1900-talets mitt. När man sedan gjorde om allting så drabbades gamla byggnader av både det ena och det andra sattyget. Detta bidrog till ytterligare renoveringsbehov längre fram och en analys av huset som hette duga. Nuförtiden vet vi att luften i ett hus bör bytas ut åtminstone varannan timme – antingen genom att vädra genom att öppna fönstren eller genom mekanisk ventilation.

Självdragsprincipen – den gamla metoden

I sekelskiftesbyggnader var självdragsprincipen ett faktum. Denna princip bygger på ett relativt otätat hus som gjorde det möjligt att huset bytte ut sin egen luft helt automatiskt. Golven hade springor, väggar kunde ha sprickor och fönstren var absolut inte lika täta som de är idag. Med detta sagt, kan du säkert själv förstå att det blev rejält kallt på vintern. Detta kompenserade man dock genom att elda i öppna spisen eller kakelugnen och den varma luften steg då mot skorstenen. Luften strömmade alltså fritt i huset och det var vanligt att de boende stängde dörrar till de rum man inte vistades i.

Självdragsmetoden i lite modernare hus

I lite modernare hus har man att ventilationsluckor högt upp i taken där luften sugs ut. De har satts där för att starka vindar ska hjälpa till på traven att suga ut luften. När man vädrar så kommer frisk luft in och den gamla sugs ut genom ventilluckorna, men även frisk luft kan komma in genom luckorna. Därför fungerar den senare metoden bäst på vintern, eftersom man på sommaren är mer van att vädra ut genom att öppna sina fönster på vid gavel.

Risker med självdrag

Många förespråkar de gamla principerna men det finns också nackdelar med denna metod. Se till att hålla rent i ventilationsluckor då och då – mycket smuts bildas där. Kontrollera risken för bakdrag och se till att inte möblera för tätt då kondens och fukt kan sätta sig bakom möbler där luften inte kommer in.